De fyra friheterna: en introduktion
Open Sources Sätra Brunn vilar på en uppsättning principer som kan kallas de fyra friheterna.1 Vi kommer snart gå in på vilka dessa är och vad de innebär, men låt oss börja med hur dessa principer blivit en del av Open Sources värdegrund och ideologi.
När Arbetsgruppen för Brunnsmuseet formades under hösten 2013 pratade vi tidigt om att vara ett Open Source Museum – ett museum där vi i första hand skulle använda fri programvara och teknik som bygger på öppen källkod. Det var naturligt både utifrån kostnadsskäl2 och mer principiella, idégrundade skäl. Ett exempel på hur vi använde datorerna var att visa innehåll på bildskärmar av sådant som inte kunde göras fysiskt tillgängligt i vår utställning. Ett första steg i att göra kulturarvet mer tillgängligt genom enkla digitala hjälpmedel.
I vår första sommarutställning 2014, ”Att knådas eller dö”, använde vi fem stycken minidatorer av första generationens Raspberry pi. På en av dessa bildskärmar visades när vi bläddrade i ett tecknat album från två brunnsgäster år 1916, genom att ha fotograferat och lagt det som ett upprepande bildspel. Det var enkel metod för att göra innehållet tillgängligt för besökaren när det inte var önskvärt att låta besökaren bläddra själv (utifrån slitage, etc.).
En inbyggd skärm i vägg där vi visade ett rullande bildspel, drivet av en infälld Raspberry pi-dator.
Under åren 2014-2016 fortsatte vi använda Raspberry pi för olika ändamål att tillgängliggöra kulturarvet inuti utställningen. Men vi började nu även utveckla större ambitioner om hur vi kan tillgängliggöra kulturarvet, inuti men även utanför museets väggar. Parallellt med vårt arbete med fri programvara började vi anknyta mer och mer till Wikimedia-rörelsen och rörelsen för fri kunskap. Som en följd av närmandet till Wiki-rörelsen började vi alltmer anamma och vara pådrivande för öppna kulturlicenser, framförallt Creative Commons.
Fyra datorer av första generationens Raspberry Pi. Bild av Gustav Lundin (CC BY).
Det var inte längre tillräckligt att beskriva oss som ett Open Source Museum när en allt större del av vårt arbete för digitalt tillgängligt kulturarv inte rymdes inom detta begrepp.3 Under Kulturarvsdagen i september 2016 ombildades Open Source Museum till Open Sources Sätra Brunn. Samtidigt antogs för första gången en gemensam symbol och fyra vägledande principer formulerades.
Symbolen för Open Sources som antogs 2016.
De fyra principerna var då, och är än idag; fri kunskap, fri kultur, fri programvara och fria källor.4 Friheterna har rötterna i det digitala kunskapssamhället och är närbesläktade med varandra. Så vad innebär dessa principer?
Fri kunskap
Fri kunskap är enligt Wikipedia sådan “kunskap som kan tillgodogöras, tolkas och användas fritt. Den kan omformuleras efter behov och delas med andra.” Principen handlar alltså om att kunskap generellt bör vara tillgänglig och kunna delas utan restriktioner, till skillnad från hur kunskap normalt begränsas genom omfattande upphovsrättsliga begränsningar.
Fri kunskapsrörelsen omfattar alla aktörer som arbetar för fri kunskap. Pionjärer inom detta område är förstås Wikipedia - den fria encyklopedin som vem som helst kan redigera, men den kan även omfatta andra rörelser såsom open source-rörelsen, open street map-rörelsen, förespråkare för fria licenser och tillgängligt kulturarv hos museer, bibliotek och arkiv.
Det kan närmast beskrivas med formeln 1+1=3. Två individer bildar tillsammans en gemenskap som är större än summan av de båda individernas enskilda bidrag. Värdet och potentialen i gemenskapen ökar när fler är med och bidrar.
Fri kultur
Principen om fri kultur syftar till att främja rätten att sprida och förändra skapade verk och det kompletterar rörelsen för fri kunskap. Medan kunskap kan anta flytande former, så är verk något som gjorts avgränsat som en produkt av en eller flera upphovspersoner.
Fri kultur används ibland även för att beskriva kulturens frihet som konstform genom autonomi och självbestämmande i ett demokratiskt sammanhang. I detta sammanhang behöver den även kompletteras med att främja tillgänglighet och delbarhet i den digitala tidsåldern och därigenom öka värdet av det aktuella verket. Det är viktigt att inte skapa onödiga begränsningar i allmänhetens tillgång och vidareutnyttjande.
En enkel GIF av de 13 medarbetare som medaljerats för lång och trogen tjänst vid Sätra Brunn. Den gamla bilden till höger är hämtad ur Sätra Brunns krönika 1700-1915, sida 221. Bilden till höger har rekonstruerats genom arkivbesök. Ett viktigt exempel på där både fri kultur (en bok) och fria källor (ett arkiv) kan komplettera varandra.
Open Sources står bakom de fria och frivilliga kulturlicenserna, såsom Creative Commons, där upphovspersoner väljer att dela med sig av sitt eget material. Däremot står vi inte bakom den icke-frivilliga piratrörelsen.
Fri programvara
Principen om fri programvara, även omnämnt som fri och öppen mjukvara (FOSS), är viktigt av flera anledningar: dels för att kunskap ska kunna spridas till så många som möjligt, dels för att säkerställa kunskapens långsiktiga tillgång och oberoende, och slutligen för att undvika kränkningar av den personliga integriteten. Denna uppfattning delar vi med Wikimedia Sverige och deras strategi 2021–2025.
Det är viktigt att det som skapas fritt i form av fri kunskap och fri kultur inte görs inom ramen för kommersiella system där produkten av det skapade riskerar att bli obrukbart i en framtid där exempelvis ett enskilt företag går i konkurs eller byter ägare. Därför är även den tekniska infrastrukturen viktig för att kunna bejaka och försvara denna frihet. Exempelvis har Brunnsmuseet valt att bygga vår infrastruktur baserat på olika fria programvaror såsom MediaWiki och Omeka Classic.
Fria källor
Ordet källor kan i detta sammanhang beskriva två saker
Dels den av naturen skapade källan, som ett utflöde ur marken.
Dels den av människan skapade källan, som i betydelsen källmaterial eller “primärkällor”.
Båda dessa betydelser kan beskrivas som ett ursprung. Principen om fria källor beskriver allmänhetens tillgång till ursprunget, att själv kunna besöka och studera källan utan att behöva förlita sig på sekundära källor.5
Fria källor är förstås också en anspelning på Sätra Brunns vattenkällor, som i alla tider varit fria för alla förbipasserande att besöka och dricka ur. Sätra Brunn var från början öppen även för mindre bemedlade, fattiga och sjuka. Fri tillgång till platsen ger möjlighet att bilda sig en egen självständig uppfattning. Det är ett mervärde att kunna gå tillbaka till ursprunget, även när kulturarvet digitaliserats.
***
Till dessa fyra friheter så finns även fyra aktiva delprojekt, som kan utforskas närmare på denna webbsida. Så hur förhåller sig de fyra principerna till de fyra aktiva delprojekten?
Ikonerna för de fyra delprojekt inom Open Sources som presenterades i samband med att Open Sources-initiativet firade fem år, under Kulturarvsdagen 2021.
Man kan säga att de fyra friheterna tillför perspektiv som genomsyrar allt i de olika delprojekten. Uppdelningen i delprojekt grundar sig i att de handlar om olika stoff, men vare sig det handlar om e-böcker, kartor, auditivt material eller samskapande så är alla dessa beroende av de fyra friheterna för att fungera. Ett exempel på hur de fyra friheterna används i praktiken kan du se i denna video på Brunnsmuseets YouTube-kanal.
Vi hoppas denna artikel varit klargörande för att förstå principerna som kallas de fyra friheterna och hur dessa förhåller sig till Open Sources Sätra Brunn. Prenumerera gärna på nyhetsbrevet för att få ett e-postmeddelande varje gång vi uppdaterar webbplatsen med nya artiklar!
Begreppet ”de fyra friheterna” används även för att beskriva Europeiska unionens principer om fri rörlighet hos människor, varor, tjänster och kapital. Det är dock ett sammanträffande och alla associationer till denna uppsättning av friheter är oavsiktliga.
En Raspberry pi kostade vid denna tid drygt en tiondel så mycket som mediaspelaren BrightSign, en GPIO-dator som används på många museer för liknande ändamål.
Begreppet Open Source anger i sin ursprungliga betydelse programvara med öppen källkod.
Ordet fri är en översättning av engelskans free, och dess betydelse ska här förstås som fri som i frihet, inte gratis.
För en distinktion mellan fria källor och fri kunskap så kan hänvisas till skillnaden mellan uppslagsverket Wikipedia och källtextbiblioteket Wikisource; ”Wikipedia är en encyklopedi, Wikisource är ett bibliotek. Wikipedia har artiklar om böcker, medan Wikisource har själva böckerna.” (Källa: Wikisource-bidragsgivare, CC BY-SA, https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Vad_Wikisource_är).